SITT FINT ÖVER HINDREN
Sitt fint – över hinder
Sitsen är A och O även i hoppning. Tränaren Lena Berggren Wenderyd gillar serier när man ska öva sitsen, för då kan hästen sköta sitt medan ryttaren koncentrerar sig på hur han eller hon sitter.
Tipstack till: Lena Berggren Wenderyd
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
– Jag tycker att sitsen är A och O om du ska kunna vara i balans och kunna inverka. Det är bra att rida serier när du ska öva sitsen. Kommer man in i serien och den är bekväm för hästen kan ryttaren slappna av lite och inte tänka så mycket på hästen - utan koncentrera sig på sitsen. Men det är viktigt att hitta avstånd som är bekväma för hästen så att den bara flyter igenom och ryttaren kan tänka på sig själv, säger Lena Berggren Wenderyd, B-tränare i hoppning, banbyggare och expert på mental träning.
Svikt i lederna
En bra hoppsits, alltså lätt sits, kännetecknas av balans och följsamhet. Det innebär jämn viktfördelning, svikt i fotled, knä och höft, blicken i ridriktningen och en följsam hand.
Ett vanligt sitsfel, som Lena bland annat ser när hon är på ponnytävling med sin dotter, är att man sitter för djupt i sadeln med för mycket vikt på sittbenen.
– Varför det är så vet jag inte, det är ingen trend att man lär ut att ryttare ska rida i lodrät sits mot hinder. Möjligen beror det på att ponnyn börjar bli för liten, överlivet kommer ju långt fram när man rider i lätt sits på en för liten häst. Kanske vill ryttaren trycka på hästen, eller så har man en het häst och rätar upp sig för att kunna hålla den. Effekten kan bli att sätet driver på när man egentligen vill minska tempot, funderar Lena.
Ett annat vanligt fel är att ryttare går snett med i sprången. Det tror Lena beror på att man blir lite för ivrig och kastar sig fram eller att blicken är riktad nedåt i stället för framåt.
– Då blir det gärna att man hamnar på sidan av hästen.
När Lena gör dagens övning med sina elever tittar hon på en sitsdel i taget. Skänkeln, blicken och så vidare, och ger feedback på en sak i sänder.
Bygg så här:
Använd åtta stöd, två plastblock och 10–12 bommar. Du behöver två koner. Hindren ska vara relativt låga.
Gör så här:
Värm upp som vanligt på marken. Hoppa något enkelhinder innan du börjar med övningen. Bygg det hindret där det passar.
Starta lågt för att känna att avstånden är bekväma för hästen, så att du inte behöver inverka så mycket. Det ska flyta på.
Ha fokus på olika delar av sitsen olika gånger.
Variationsmöjligheter
För att variera övningen kan man välja att antingen påverka hästen att landa i rätt galopp – och rätta galoppen om det blir fel, genom galoppombyte eller avbrott med ny fattning – eller att ryttaren ska välja varv utifrån den galopp hästen landar i.
– Vilket man väljer beror lite på nivå och ålder. För duktigare ryttare är det en viktig del att kunna påverka galoppen. Men för den på lägre nivå är det stort nog att kunna se vilken galopp man har och kunna agera från det, särskilt om man är tio år, säger Lena.
Efter tio gånger börjar det bli jobbigt för en normaltränad häst, övningen är styrketräning för hästen, så håll inte på för länge.
En annan variant av övningen är att hoppa serien, vända höger eller vänster enligt ovan, fortsätta snett igenom och hoppa C-hindret i serien diagonalt, göra ett galoppombyte eller ett avbrott och därefter en ny fattning och så rida in i serien igen.
Avsluta gärna med ett enkelhinder (det du värmde upp på till exempel) eller en kortare bana så att hästen får galoppera på något annat än en serie.
Sitsträning, samt styrka och självförtroende hos hästen.
Svårighetsgrad:
Medel.
Tänk på det här:
Öva sitsen ofta, och som här - med fokus på en del i taget. Hindren ska vara relativt låga i dagens övning, det viktiga är att öva sits och följsamhet. Men den här banan kan också användas om man vill känna på lite högre hinder. Då ska avstånden ut lite.
– Och tänk på att inte göra så många repetitioner då, säger Lena.
KOM I BALANS MED SMÅ VOLTER
Kom i balans med små volter
Den här övningen har gjort underverk med Hippsons utsända, som har svårt att sitta mitt över hästen. Små volter i början av passet finjusterar dina hjälper och vägleder dig till bättre balans. Plus att hästen blir lösgjord, förstås.
Tipstack till: Ulf Lind
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
Hur ska man göra för att sitta mitt över hästen? Ett bra sätt att få in känslan kan vara att se spåret mellan hästens framben och öron då man rider på en volt. Ridläraren Ulf Lind börjar gärna sina träningar med att låta eleverna skritta på små volter.
- Hästen ska kunna skritta regelbundet på en relativt liten volt. Det går ut på att få en så naturlig böj som möjligt, så att frambenen går rakt fram på det böjda spåret, instruerar Ulf.
Om man inte sitter mitt över hästen blir det svårt för hästen att spåra.
- I princip ska du se det spår du rider framför dig, mellan hästens framben och öron. Jämför sedan hästens spårning med det voltspår du rider. Om du tittar åt sidan kan du inte jämföra hästens spårning med det tänkta spåret.
Ett vanligt fel är att när ryttaren ska belasta det inre sittbenet så följer överkroppen med inåt - och hela tyngdpunkten hamnar där.
- Det gör att ryttaren sitter innanför hästens framben och därmed kommer även hästen att tappa sin jämvikt. Det blir omöjligt att i balans få hästen att spåra, säger Ulf.
Gör så här:
När du har skrittat fram på lång tygel, ta tyglarna och börja med övningen. Den går ut på att rida längs fyrkantspåret och att lägga små volter så ofta det behövs. En bra utgångspunkt kan vara en volt per sida av fyrkantsspåret, alltså fyra volter per varv. 10-metersvolter kan vara bra att börja med, så småningom kan du göra mindre volter. Om det behövs, rid samma volt ett antal varv.
Hästen ska skritta framåt med bjudning och vara böjd motsvarande voltens storlek. Med händerna vänder du in hästens framdel på volten så att du ser spåret genom frambenen. Med yttre skänkeln skapar du böjning bakom sadeln, så att inte bakdelen sladdar utanför volten. Innerhanden ställer i nacken, inre sittbenet belastas utan att överlivet hamnar innanför hästens framdel. Drivningen från sätet och båda skänklarna förmår bakbenen att bära lika mycket vikt.
Så småningom kan du rida små volter även i trav och i galopp.
Att lösgöra hästen och ge ryttaren bättre känsla för spårning. Hästen ska ta drivning och våga kliva på lika bra med båda bakbenen. Då känns det för hästen som att den går mer rakt fram än vad den vänder åt sidan, vilket ger bättre aktion och bjudning.
Svårighetsgrad:
Bas.
Tänk på det här:
Sitt mitt över hästen. Titta inte inåt, då tappar du känslan för hästens spårning.
EN BRA ÖVNING SOM FÅR HÄSTEN MED PÅ NOTERNA
Hoppa med inverkan genom svängarna
Öva dig på att rida väl genom svängarna – med god inverkan – och avsluta med ett kul test på om övningen har gett resultat.
Tipstack till: Lena Berggren Wenderyd
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
Lena Berggren Wenderyd är B-tränare i hoppning, banbyggare och expert på mental träning. Den här veckan bjuder hon Hippsons läsare på en riktig inverkansövning.
I de första delarna tränar man på att rida väl genom svängar, så att man rider hästen i balans och förbereder sprången noggrant. Sista övningen är ett test på att ekipaget är i balans och samarbetar bra, samt en träning i att rida snabba vägar mellan hinder, berättar Lena.
Hon har ryttare från Lätt C till MsvA, från barn till vuxna, och de flesta brukar gilla övningen.
– Många tycker att det är spännande att rida den korta vägen. Det brukar fungera, även om en del ryttare inte tror att de ska klara av det.
Men Lena rekommenderar inte den sista delen av övningen till riktigt alla. En orutinerad ryttare på en rutinerad häst eller ponny funkar fint, men den som rider en fyraåring ska låta bli.
– För
en yngre häst vill man presentera hindren rakt, så att den får en chans att hoppa väl hela tiden. Det gäller att hästen är beredd, den måste upp med frambenen lite mer när den hoppar snett. En ung häst ska inte behöva slå sig.
Tips: Bygg med ”tävlingshinder”
Ett tips från Lena är att bygga med ”tävlingshinder” på träning. Det gör hon själv hemma på gården dit eleverna kommer för sin träning.
– Jag bygger inte med siffror och flaggor men med nymålade hinder och underställ, skynken, grindar, plank och vattenmattor. Då slipper det vara nytt för hästarna när de ska ut och tävla.
Bygg så här:
Bygg ett koppelräck och en oxer på diagonalerna (se skiss) med minst 25 meter emellan. Hindren ska gå att hoppa i båda riktningarna. Bygg ett koppelräck på medellinjen mittemellan de två diagonalhindren.
Gör så här:
Värm upp med åttvolter, sidvärtsrörelser och ”bogen in”, lägg in böjda spår i galopparbetet och kolla av att de fungerar utan hinder.
1. Hoppa hindret som står på medellinjen på en stor volt.
2. Hoppa medellinjehindret i en stor åtta, då kan du hoppa det lite snett. Det är bra eftersom sneda anridningar kommer tillbaka i övningen senare.
3. Hoppa diagonalhindren. Konen i hörnet ska rundas för att man ska komma ut i bågen mellan hindren. Hoppa ett diagonalhinder, lägg en volt runt medellinjehindret, då jobbar du lite extra med att få hästen runt innerskänkeln, hoppa s
edan det andra diagonalhindret. Gör om i andra varvet.
4. Hoppa diagonalhindren på bågen utan att lägga volt runt medellinjehindret. Rid en fin båge med rytm i galoppen, hästen ska forma sig runt innerskänkeln.
5. Hoppa diagonalhindret lite diagonalt för att komma nära medellinjehindret - och fortsätt till det andra diagonalhindret. Det blir en svag båge. Gå inte ut i hörnet utan rid en rakare väg. Gör likadant åt andra hållet.
Ryttaren tränar inverkan och rytm. Hästen blir följsam och lösgjord. Sista linjen kollar av balans och uppmärksamhet, samt förbereder för korta vägar i en tidshoppning.
Svårighetsgrad:
Bas – medel – avancerad. (1–4 passar lägre nivå med lägre hinderhöjd.)
Tänk på det här:
Håll ut vägen i hörnet, så att hästen ges tid att se hindret och vara i balans - och så att ryttaren hinner med. Forma runt skänkeln på böjt spår. Rytmisk galopp och låga hinder – det viktiga är det som händer mellan hindren.
FÅ HÄSTEN MER PÅ BAKDELEN
Så får du bak tyngdpunkten på din framtunga häst
Börja med att få den framtunga hästen kvick på hjälperna. Låt den inte hänga i handen. Och rid sedan med hjälp av Nina Bengtssons superövningar, så har du kommit en bra bit på vägen mot en häst som tar mer vikt på bakbenen.
Tipstack till: Nina Bengtsson
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
När man ber Nina Bengtsson, B-tränare i dressyr och examinerad beridare med segrar och placeringar i Grand Prix-dressyr, om tips för framtunga hästar börjar hon med en lång utläggning om att vi ska undvika dessa hästar.
– Jag är lite allergisk mot framtunga hästar, om vi pratar den gamla typen av halvblod med lågt ansatt hals och korta framben. Leta efter en häst med en naturlig lätthet i sin framdel, korrekt ansatt hals och en häst som bär upp sin manke. Det underlättar så otroligt mycket på vägen, det är viktigare än att de har stor gång, säger Nina.
Men om hon ändå ska ge råd om hur den framtunga hästen ska förbättras handlar det mycket om kvickhet.
– Hästen måste vara kvick för hjälperna. Lär den att vara kvick, lär den att aktivera bakbenen och att förflytta tyngden bakåt.
Lättare sagt än gjort? Enligt Nina handlar det ”bara” om att göra kvicka övergångar och tempoväxlingar.
– Och man får inte hänga i handen, var lika kvick med handens hjälper som med de andra.
Börja i stallgången
Kvickheten ska genomsyra all hästhantering, menar Nina.
– De flesta har sina hästar så sega! Även i stallgången. När man leder dem går de inte med, de flyttar sig inte i stallgången, och så vidare. Man kan vara mycket rappare med hästar än vad folk är. Man ska så klart inte bli djurplågare, men vara mycket tydligare.
Nina citerar Kyra Kyrklund: ”En häst kan känna en fluga”.
– Då kan den känna en kvick hjälp. Vi har en förmåga att ställa in hästen på "Lugna favoriter" i stället för på "NRJ". Tänk att dina hjälper ska vara som en av- och påknapp. Den här ridningen när man ska inverka, understödja, det är inte så längre. Man tänker kvicka reaktioner, hela den holländska ridningen går ut på det.
Renodlade hjälper och kvickhet är alltså Ninas tips inför dagens övning.
– Och när du tycker att du är kvick – gör dig själv ännu kvickare.
Gör så här:
1. Rid i trav med öppna eller skänkelvikning på långsidan och gör övergångar i den rörelsen. Förböj inte hästen! Håll den lite rak så att den får lika mycket vikt på båda bakbenen. Två–tre övergångar kan vara lagom på en långsida.
– Det här är både styrketräning och lösgörande i och med att du ökar svårighetsgraden och ställer större krav när hästen får gå i öppnan eller i skänkelvikningen, förklarar Nina.
2. Rid in och lägg en femkantig volt på kortsidan – ställ i nacken men hästen ska inte vara förböjd.
– Du ska rida volten för att hästen ska lära sig att svänga och bära på sina bakben – men volten ska vara kantig för att hästen inte ska bli förböjd och trilla ner på sina framben.
Hästen ska vara på yttertygeln, uppe, framför dig.
– Vik den inte i volten som så många gör, då kollapsar korthuset. I volten ska hästen hålla sin framdel uppe.
Tänk ”ta med ytterbogen”, känn att ytterbogen är med, vänd lite, känn, och så vidare.
3. Vänd snett igenom. Mellantrav framåt, sakta sedan av till skritt eller gör halt för att få fram kvickheten och reaktionen.
– Målet är skritt, men gör halt om hästen inte lyssnar.
Gör en till två övergångar på en diagonal. Gör övningen i andra varvet sedan.
– Det yttersta målet är mellantrav – halvhalt – mellantrav, förklarar Nina.
Styrketräning, samt att lära hästen att förlägga sin tyngdpunkt mer över bakbenen. Övningen lär ryttaren att inte ha hästen hängande i handen.
Svårighetsgrad:
Medel. En basövning – men det är inte så lätt att göra den, det är många bitar att hålla ordning på för att det ska fungera.
Tänk på det här:
Att inte förböja i volterna. Bli inte hängande i handen och gör det enkelt och tydligt för hästen.
TRAPPA SOM GER KÄNSLA FÖR BAKDELSENERGI
Från hippson:
Trappa som ger känsla för bakdelsenergi
Det här är en riktigt bra övning som lär ryttaren att växla mellan att hålla ett diagonalt spår och att hålla ett spår längs en rak linje. Ryttaren blir fokuserad av vägväxlingarna och hästen blir både samlad och lösgjord.
Tipstack till: Ulf Lind
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
Vitsen med veckans övning är att kunna växla mellan ett diagonalt och ett rakt spår, utan att det blir ett mellanting; man ska bestämma vilka linjer man ska rida på och hur lång diagonalen ska vara. Ryttaren ska också ha klart för sig vilken spårning han eller hon vill ha på respektive väg.
- Det är viktigt att rörelseenergin ur bakdelen hela tiden går ut i rörelseriktningen. Hästen ska gå rätt väg, säger ridläraren Ulf Lind.
Ett vanligt misstag är att man trycker hästen i sidled utan att ställa krav på rörelseenergin.
Gör så här:
Du kan rida övningen i alla tre gångarter, men börja lämpligen i skritt. Trav brukar också fungera fint. Gör inte för många övergångar per diagonal i början, dela i stället upp det på färre och rid respektive väg noggrant.
I galopp: Rid med bogen in eller i öppna på de raka linjerna och i sluta på diagonalen.
A. Följ långsidan en liten bit i öppna. Ställ sedan om och rid skänkelvikning längs diagonalen, till exempel in till kvartslinjen. Sedan rider du öppna rakt fram mot kortsidan igen, och en skänkelvikning in till medellinjen. Välj om du går ut i samma varv ett par gånger och sedan byter, eller om du växlar varv hela tiden.
I själva växlingen mellan öppna och skänkelvikning, tänk på att framdelen ska vinklas om lite lätt och att ställningen ska växla.
- För att undvika att hästen snubblar eller tappar balansen ska du inte göra omställningen så länge hästen rör sig i sidled på diagonalen. Ändra böjningen längs linjen som går mot kortsidan, säger Ulf.
B. Nästa steg är att växla mellan öppna när du går rakt mot kortsidan och sluta på korta "diagonaler".
- Du ska ha samma böj hela tiden, gör bara en halvhalt och förbered hästen på den nya rörelseriktningen, instruerar Ulf.
Att få koll på rörelseriktning och spårning. Lösgörande och samlande för hästen.
Svårighetsgrad:
Medel - Avancerad.
Tänk på det här:
Förböj inte hästen. Sitt mitt över. Se den linje hästen ska följa för att känna att energin går ut längs den linjen.
Övning A. På skissen har dock stegen i öppna, innan den första skänkelvikningen, fallit bort.
Övning B.
BYTA GALOPP
I början kan man t.ex. byta galopp över ett hinder eller liknanden och sen kanske det går lika bra utan. Men man ska ta det lungt, det fungerar kanske inte direkt, men ge hästen en chans att förstå vad den ska göra.
Tips från hippson:
Lättare byten med bommarnas hjälp
- Tyvärr är många ryttare dåliga på att byta galopp. Man skyller på att hästen eller man själv inte har lärt sig, men det är något hästar i frihet gör enkelt och naturligt. Ofta är det ryttaren som krånglar till det. Då är det ganska enkelt att använda bommar, säger hopptränaren Ann Hellström.
Tipstack till: Ann Hellström
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson
I veckans övning får du och hästen träna på galoppombyten, utan att det behöver kännas krångligt.
- Ju mindre du gör desto enklare blir det, säger B-tränaren i hoppning Ann Hellström.
Hon gillar upplägget i veckans övning där man börjar med att få hästen - och sig själv - avslappnad genom att rulla på en volt i galopp. Om man sedan är noga med att använda blicken åt det håll man tänkt rida bör det gå lätt som en plätt att byta.
- Hästen fångar ganska snabbt upp små förändringar hos dig på ryggen.
Tänk inte för mycket
Egentligen tycker inte Ann att man ska fundera så mycket på hjälperna. Men om man vill kan man få hästen att gå lite mer för innerskänkeln och så förstärka ytterskänkeln i själva språnget.
- Men man måste ha hästen lösgjord innan man börjar med det här, annars får man en spänd häst som inte kommer att byta.
Har du en vuxen, uppvärmd och framriden häst kan det räcka med tre till fem byten under ett pass. Så att det inte blir "traggel". Du kanske kan göra övningen fler gånger en annan dag. Det är viktigt att hästen förstår att den har gjort rätt, det blir som en belöning när ni slutar.
För en unghäst, gör inte om övningen för många gånger. Kanske kan en eller två gånger räcka.
- Det är inte alltid polletten trillar ner för häst och eller ryttare första gången. Gör om under ett annat pass, tipsar Ann.
Gör så här:
Rid fram i alla gångarter på raka och på böjda spår i båda varven.
A. Gör övningen utan bommar. Galoppera, bryt av till skritt, fatta ny galopp. Särskilt bra om man känner sig osäker som ryttare.
B. Rid i galopp på volt. Det ska vara en lugn galopp där du kan kontrollera hästen. Hästen ska vara eftergiven i den inre sidan. Du kan gå över kavalettin eller gå innanför den. Rid i båda varven.
C. "Byt om volt" över kavalettin. Tänk att du rider i en båge ut från volten, ha hästen runt inner skänkel. När du kommer ut har du en ny innersida och ska ha stöd på den nya utsidan. Bli kvar några varv så att du får samma rytm och jämnhet, gå sedan tillbaka. Se till att du rider lika mycket i båda varven.
- Man behöver inte ge jättemycket eftergift, minimalt, var noga med att behålla kontakten med hästens mun. Många släpper efter på tygeln och lutar sig lite framåt så att hästen tappar balans, fortsätter i "fel" galopp och trillar inåt. Ryttaren hamnar framåt och lite inåt, och då ändrar du balansen, säger Ann.
Hamnar du i fel galopp, så att hästen inte byter; sakta av och trava lite eller skritta så att hästen blir lugn. Det ska inte vara några bryska, hårda tag. Hästen ska förstå dig. Fatta den nya galoppen sedan - och fortsätt övningen.
Börjar det fungera kan du byta varje varv, alltså gå på en åttvolt. Blir hästen stressad, ta en paus och börja om.
- Inget arbete blir bra om hästen blir stressad.
Syfte:
Att göra hästen lösgjord och reglerbar i galoppen. Att öva byten med hjälp av kavaletti. Ryttaren tränar sin blick.
Svårighetsgrad:
Medel. Om du har unghäst, använd dig bara av övning "A".
Tänk på det här:
Rid hästen lika mycket i båda varven. Låt blocken hjälpa hästen med bytet. Håll kontakten med hästens mun. Stressa inte. Sitt i din rytm och låt hästen arbeta med bommen - som är den som gör jobbet.
A.
B.